Mellanlandning efter Almedalen

Oroa er inte, jag hittade hem från Gotland. Jag kom hem redan i torsdags kväll, men har haft en lång helg på landet för att smälta intrycken lite från Almedalsveckan.

Det var en märklig upplevelse att vara på plats, även bara för ett par dagar, i Visby – att gå runt och hälsa på fackförbundsordföranden, riksdagsledamöter och många andra (i deras och i vissa fall andras ögon) betydelsefulla svenskar. Nu hälsade jag förvisso inte på så många som jag inte redan kände, är lite för blyg för det. Jag kan dock berätta en liten iakttagelse jag gjorde – fackliga ledare pratar väldigt mycket i sina mobiltelefoner… (eller också gör de det för att få vara ifred en stund i hetsen)

Hetsen ja, det fanns oerhört mycket arrangemang att gå på. Ett av dem har jag skrivit om tidigare, seminariet om den kreativa sektorn. Det bästa under dagarna jag var där var Mona Sahlins tal – men jag är väl lite partisk. Det är många andra som har recenserat både talets innehåll och framförande, så jag ska inte göra det igen, jag kan bara säga hur det kändes på plats. Jag hade stått på plats framför scenen i en dryg timme när hon började tala, men jag kände mig inte alls trött när jag gick därifrån – det hade tillräckligt med humor, värme och trygga argument för att få en att vara stolt som socialdemokrat, det var det viktigaste för mig.

Har sett alla partiledarnas tal förutom Göran Hägglunds och en del av Peter Erikssons. Efter Monas så var det jag tyckte var bäst Maud Olofssons… (känn på den). Det var ett bra tal, i vissa delar ödmjukt (Vi vill ha er hjälp…) och i andra delar talade till min folkrörelsesjäl. Det var lite långt dock, och argumenteringen om hur S vill stänga dörrar för jämställdheten var en riktig logisk kullerbytta.

Vi får se om jag åker till Visby för nästa års politikervecka – eller om jag är för upptagen med att arbeta för en valseger på hemmaplan. De kommande dagarna ska jag på IOGT-NTO:s kongress i Göteborg där jag är ombud för Östergötlands distrikt tillsammans ytterligare tre herrar (!). Jag ska försöka rapportera lite här i bloggen!

PS. Jag har valts till ett av ombuden på Socialdemokraternas partikongress i okt-nov för Östergötlands partidistrikt. Tack för förtroendet ni medlemmar i Söderköpings arbetarekommun som har röstat på mig!

Upplevelseindustrin en tillväxtbransch

Nu är jag på plats i Visby för att uppleva några dagar av Almedalsveckan – det är varmt och mycket folk, bara det en bra början. Har hunnit med ett seminarium förutom en liten rundvandring i Visby, jag var på ett seminarium om småföretagen och den ”kreativa näringen” som anordnades av företagarna.

Panelen bestod av Alexander Bard, Marit Bergman, Leif Pagrotsky och David Polfeldt med Staffan Dopping som moderator. Om ni inte vet vem David Polfeldt är så skäms inte för det, det gjorde nämligen inte jag heller innan seminariet. David är vice VD (eller möjligen VD) för Massive, en av Sveriges största tillverkare av dataspel.

Mycket av diskussionen kretsade kring vad staten/samhället kan göra för att underlätta företagande inom den här branschen och framförallt kanske vad företagarna inom sektorn kan hjälpa varandra med. Tack vare en ung pirat i publiken kom debatten även in på immaterialrätten och kopiering.

Det var en ganska konstruktiv debatt, Paggan fick fram en hel del punkter om Socialdemokraternas inställning och vad han själv och regeringen han satt i åstadkom (det fick han faktiskt en del beröm av från Företagarna också).

De ”kreativa näringarna” eller kultursektorn eller vad det nu ska kallas är en framtidsbransch, och entreprenörerna i den branschen – såväl som i närbesläktade branscher som till exempel besöknäringen, vilken vi är beroende av hemma i Söderköping – är värda att ta på allvar.

Straffskatt på rikedom!

Jag såg Jan Björklunds tal från Almedalen på SVT24 nyss och jag såg Lars Ohlys tal igår. Det är två herrar med ganska olika syn på tillvaron, men båda duktiga talare. Det tog dock bara ett par minuter innan Björklund gick över till att recensera den socialdemokratiska och röd-gröna politiken.

Nåja, det är väl ganska väntat och han förde faktiskt fram en hel del Folkpartistiska idéer och värderingar och inte bara klankade på oppositionen som om det fortfarande var vi som styrde landet.

Det är dock oroväckande att han gör sig till tolk för den socialdemokratiska politiken och ger den innehåll och syften den aldrig har haft. ”Socialister bekämpar rikedom medans liberaler bekämpar fattigdom” sa han i ytterligare en attack på fördelningseffekterna i skattesystemet.

Straffskatt på rikedom. Hmm. Tycker vi det är rätt att den som tjänar 100 – 150 000 kr i månaden betalar en större andel av sin lön i skatt än den som tjänar 20-25 000 kr? Ja, för den första personen kommer ändå att ha många gånger mer kvar efter skatt ändå. Dessutom är det samhällsekonomiskt mest nyttigt därför att det mer pengar som går till konsumtion av de som tjänar mindre.

Nån måste vara med och betala vår välfärd – varför inte fördela bördorna på det bästa sättet? För vi vill väl ha en bra skola? Vi vill väl ha en bra vård och äldreomsorg? Vi vill väl ha ett rimligt pensionssystem (Där finns det förbättringar att göra!)? Vi vill väl ha en bra infrastruktur?

Socialdemokratin är inte emot företagande eller företagare. Faktum är att vi lagt några av de skarpaste förslagen för småföretagande de senaste åren – så länge det privata vinstintresset inte medför att arbetskraften utnyttjas eller står över samhällsintresset, vilket det i de allra allra flesta fall inte gör så är vi allt annat än negativt inställda till småföretagare.

Jag åker över till Visby imorgon och kommer vara där till på torsdag, ska gå på en del seminarier och lyssna på Mona Sahlins tal på onsdag – ska bli spännade, hoppas hon är i riktig slagform!