Skavlan och den digitala klyftan

Såg den större delen av kristallengalan nu på SVT. Jag röstade själv på Fredrik Skavlan, På spåret och Anne Lundberg, så 2 av 3 blev iallafall som jag tyckte.

Det är roligt att Skavlan vann kategorin för årets underhållningsprogram och att han också vann för årets manliga programledare. Det  visar att det finns en potential i det nordiska kulturutbytet som vi kämpar så hårt för i Föreningen Norden!

Annars har det varit ett par väldigt långa dagar nu i slutet av  veckan. I onsdags tjänstgjorde jag i tingsrätten hela dagen, igår var det dels ett heldagsseminarium om den digitala klyftan arrangerad av Länsbilblioteket/Östsam och sen ett seminarie om regional utbildningspolitik med partidistriktet. Idag på eftermiddagen var det också styrelsemöte med partidistriktet, efter att jag spenderat förmiddagen med att göra layouten på flygblad till kyrkovalet och annat kontorsarbete.

Den ”digitala klyftan” ja. Det var ett intressant seminarium, iofs benämnt hearing, vad det nu är för skillnad. Den ”digitala klyftan” eller annorlunda uttryckt den digitala trappan, är ett sätt att visa på de potentiella fördelar som de människor som kan hantera modern informations- och kommunikationsteknik får gentemot de som t.ex. inte har tillgång till internet.

Mikael Andersson från Tretton2, tidigare CFL med mera, var moderator och gjorde en mycket intressant problembeskrivning. Han pekade på att det finns klyftor mellan generationer, äldre vs yngre, men inte minst inom olika generationer. De ungdomar som inte får lära sig den nya tekniken av olika skäl (inte sällan ekonomiska) på grund av deras familjer, eller för den delen skolan, får det knappast förspänt inför morgondagens arbetsliv.

Mikael tog inte upp ett perspektiv, som jag personligen tycker är viktigt, och det är det geografiska. Det är stor skillnad på tillgången till bredband och snabbt internet mellan olika delar av landet, framförallt mellan glesbygd/landsbygd och städerna. Ska vi få en näringslivsutveckling även på landsbygden måste bredbandsproblemet lösas.

Framtidens mobila bredband (4G eller vad det heter) är väl ett steg åt rätt riktning, men vad jag förstår krävs det nya master över hela landet, och med moderaternas/mauderaternas tydliga avståndstagande mot statlig inblandning i infrastrukturen så ska väl även det skötas av privata aktörer. Vilka av dessa prioriterar glesbygdsområden där det finns få abbonenter? Det är bara att hoppas att regeringen inser att masterna är lika viktiga för kommunikationen som tågrälsen är för kollektivtrafiken, och tar sitt ansvar fullt ut.

Nu ska jag nog gå och lägga mig, ska upptidigt imorgon också. Partiet lokalt ska ha en samling och diskutera inför valet nästa år, allt för en valseger ni vet…!

E22 och kommunens framtid

Jag har övervarat helgen hemma hos mina föräldrar i Östra Ryd där jag hjälpt till med ominredningen av deras kök. Målat skåp, snickrat lite och varit allmänt behjälpligt vid kakeluppsättning. Man kan väl konstatera, utan att överdriva, att inget av det tillhör mina styrkor… Jag har också lämnat tillbaka, till mina föräldrar, hunden  som bodde hemma hos mig förra veckan, så nu är jag alldeles ensam i min lägenhet igen.

Jag noterade att NT i fredags rapporterade om att E22 Förbifart Söderköping tillsammans med E22 Norrköping-Söderköping och E22-E4-kopplingen i Norrköping (så kallade Norrleden) fanns med i trafikverkens prioriteringslista till den ekonomiska plan för infrastruktur som regeringen ska fatta beslut på i slutet av det här året eller början av nästa.

En liten fingervisning om detta fick vi ju när E22 nämndes väldigt kortfattat bland andra uppräknade projekt med medfinansiering i den infrastrukturproposition som Regeringen la fram förra året och som ligger till grund för den här prioriteringslistan. I trafikverkens förslag så ska E22 Förbifart Söderköping byggas 2016-2018.

Men vi ska nog inte ropa hej riktigt ännu. Förutom att prioriteringslistan ska behandlas av Vägverkets styrelse, gå på remiss och sedan fastställas av regeringen så är det två allmänna val (2010 och 2014) kvar till byggstart, och troligen en ny infrastrukturproposition senast 2015.

Byggandet av E22 Förbifart Söderköping är av absolut yttersta vikt för Söderköpings framtida utveckling. Många utvecklingsåtgärder står och faller med förbifarten såsom t.ex. exploateringen av Mariehof och utvecklingen av området Ramunder LM – Margaretagatan – E22 (som är i behov av ett helhetsgrepp). Jag tycker det är nödvändigt att kommunen sätter fart på utvecklingsprocessen redan nu, och inte väntar till att förbifarten står färdig – då har vi tappat alldeles för mycket tid jämfört med andra kommuner runt omkring.

Båtlyften är en annan sak – den är med i förslaget till prioriteringslista. Jag är personligen för Båtlyften – vilket man kan ta reda på genom en enkel googling (jag står med på Ja till Båtlyften-listan) – och har argumenterat för den i flera sammanhang, men Socialdemokraterna i Söderköping är inte upplåsta till den åsikten. S anser att det viktigaste är att det blir en förbifart runt Söderköping så att trafiken kommer bort från stan och att trafikströmmen kan flyta utan trafikljus på E22 – sen är det upp till de som tilldelar pengar och sköter väg/kanal att avgöra om det ska vara bro, båtlyft, slussborg eller något annat.