Anställningsstopp i Söderköpings kommun

Idag kl. 10.00 informeras chefer (inkl. rektorer) om anställningsstopp inom Söderköpings kommun som gäller från och med igår. Förutom anställningsstopp införs också investeringsstopp och någon typ av inköpsstopp. Detaljerna är inte riktigt klara, men det är full broms som gäller i den kommunala maskinen.

Anledningen är förstås den skrala ekonomin. Skatteintäkterna för Söderköpings kommun har försämrats med ytterligare 10 miljoner och Socialnämnden visar återigen på ett underskott, så för kommunen totalt prognostiseras ett underskott på 12 miljoner kr.

Hur kommer man då tillrätta med det, ja, det är en bra fråga. Själv tror jag att ett investeringsstopp, anställningsstopp och inköpsstopp som den borgerliga majoriteten i Söderköping föreslog och som antogs med full politisk enighet i kommunstyrelsens arbetsutskott igår, kan verka kontraproduktivt, framförallt inom Barn- och Utbildningsförvaltningen där vi har haft en bra kostnadsmedvetenhet redan.

Signalsystemet i en lågkonjunktur är väldigt viktigt, ett stopp av den här typen skickar en signal att kommunen är i kris, och inverkar på negativt på stämningen i hela kommunen, även det privata näringslivet. Vi vill ju att människor ska konsumera för att hålla igång sysselsättningen, inte bara spara för att det kommer sämre tider. Dessutom leder ett stopp till interna strider om vem som kan få dispens eller inte – är det till exempel rätt att få dispens för att anställa en rektor, men inte för att anställa en biologilärare?

Framförallt löser inte ett stopp de underliggande orsakerna. Kostnaderna för den kommunala verksamheten överstiger intäkterna. Det finns tre möjliga vägar: ökade intäkter, minskade kostnader eller både ock. Själv förespråkar jag det sistnämnda, det finns en hel del att göra när för att stimulera en positiv befolkningsutveckling som t.ex. planläggning, exploatering, stimulera näringslivet etc. samtidigt som vi kan göra långsiktigt hållbara strukturella förändringar för att minska kostnaderna.

Dometic i Motala

Ytterligare ett företag viker för den globala krisen. I eftermiddags meddelade Sveriges Radio Östergötland att företagsledningen på Dometic i Motala inlett förhandlingar för att lägga ner tillverkningen och flytta den till USA. Marknadsdirektören som intervjuades i radion var klädsamt sorgsen på rösten när han pratade om de 200 anställda och deras familjer som påverkades av ett sådant beslut.

Ytterligare ett företag med många kompetenta anställda som ev. lägger ner. Och de företag som inte lägger ner de varslar mängder av industriarbetare. Jag och många med mig känner oss oroade för den svenska industrin.

Regeringens passivitet när andra länder agerar gör att Sverige får längre startsträcka när konjunkturen vänder uppåt igen, minskad konkurrenskraft med andra ord. Utbilda, utbilda, utbilda. Mindre gnäll och mer framtidstro. Industrin måste kunna behålla sin arbetskraft så att de är startklara när orderhögarna återvänder.

Nåja, jag ska inte bara klaga på regeringen i det här inlägget, jag har faktiskt haft en del bra möten idag som inte gått ut på varsel och passiva regeringar. På eftermiddagen hann jag med både ett möte med IOGT-NTO-distriktets medlemsvärvargrupp och styrelsemöte med lokala Föreningen Norden i Söderköping.

Det är två organisationer som präglas av olika mått av framåtanda, IOGT-NTO har värvat 20 000 nya medlemmar på de senaste tre åren, där handlar det om frågor som hur vi ska ta hand om medlemmarna, hur får vi medlemmarna att betala och kan vi hitta nya människor som är intresserade av nykterhetsrörelsen. I Föreningen Norden diskuterar vi hur vi ska få 25 st att komma på ett studiebesök på Bolltorps slott den 19 maj.

Under kvällen var det möte med Socialdemokraternas Kommunfullmäktigegrupp som diskuterade ärendena som ska upp på Kommunstyrelsen på onsdag. Mest tid ägnades åt träd, trafik och parkeringar, men så är det ju också konkreta frågor som är lätta att förstå. Remissen på förvaltningsutredningens förslag om effektivare statsförvaltning är kanske inte lika handfast…